Bilindiği gibi Macaristan, Çek Cumhuriyeti ve Güney Afrika halihazırda JAS-39 Gripen kullanıcısı ülkeler. Bu ülkeler ilave Gripen tedariği ile ilgilenebileceklerini beyan etmişlerdi. İlaveten Brezilya, Tayland, Bulgaristan gibi ülkelerin çok rollü hafif savaş uçağı gereksinimleri mevcut.
İsveç gazetesindeki haberin aslı:
Hårdbantning av flygvapnet
Försvaret tvingas till ännu en kraftig nedrustning. Antalet Jasplan som vid 2004 års försvarsbeslut skulle uppgå till 140 minskas till 100. Det innebär att totalt 65–70 plan som kostat skattebetalarna minst 20 miljarder kronor ska skrotas – om industrin inte lyckas exportera dem.
Det framgår av ett förslag som överbefälhavaren (ÖB) Håkan Syrén igår lämnade till försvarsminister Leni Björklund.
I riksdagens försvarsbeslut 2004 sades att Sverige ha fyra divisioner Jasplan. Beslutet gällde åren 2004– 2007. I regeringens budgetunderlag då talades det om 140 plan, i stordivisoner om 35 plan i varje. Men i ÖB:s underlag inför 2007 års budget föreslår han nu att försvaret endast behåller ”100 operativa flygplan”.
Detta är en väldigt stor minskning av flygvapnet?
– Ja, men det är en anpassning till de politiska beslut som fattas, säger generallöjtnant Mats Nilsson som är försvarets produktionschef till SvD.
1975 hade Sverige cirka 700 stridsflygplan i 40 divisioner. Sedan dess har försvarsbesluten halverat flygvapnets styrka till åtta divisioner år 2000 och fyra divisioner i 2004 års försvarsbeslut.
Visserligen har Sverige tidigare skrotat Draken-plan i förtid, men de ersattes då av modernare Viggenplan. När Viggen skrotades kom Jas Gripen som ersättare. Nu är det en ren nedskärning, utan några nya plan som kompenserar nedgången.
Siffran 100 Jasplan i Sveriges försvar kan ställas i relation till de totalt 204 Jasplan som svenska staten beställt.
Av dessa har 14 Jasplan byggts om och sålts till Ungern och 14 till Tjeckien. Efter några haverier och ombyggnad till provflygplan innebär det en lite för stor numerär på kring 170 Jasplan. Med ett 100-plansflygvapen blir det nära 70 plan som inte längre behövs.
– Vi måste ha en riktig numerär för att långsiktigt kunna driva systemet vidare utifrån den insatsorganisation som riksdag och regeringen beslutat, säger Mats Nilsson.
Är det ekonomi eller hotbild som gör att man minskar till 100 plan?
– Det tycker jag inte är en relevant fråga. Vad vi vill göra är att få ut högsta möjliga operativa effekt som långsiktigt bär mot de krav vi har på oss, svarar Mats Nilsson.
De plan som försvaret vill ha kvar är de modernaste versionerna av Jas, C/D. Dessa 69 plan kan tankas i luften och användas i internationella insatser. Till det kommer de äldsta Jasplanen, version A/B, som försvaret har 101 stycken av.
Här föreslår ÖB att industrin moderniserar 31 Jasplan till C/D-status.
– Ett naturligt steg för oss nu är att ha en enhetlig flotta. Det blir driftsmässigt billigare för oss, säger generallöjtnant Mats Nilsson.
Men det innebär alltså att 65-70 plan blir överflödiga. Hela Jas-programmet, inklusive utveckling, har kostat skattebetalarna runt 100 miljarder kronor under 20 år. Uppskattningsvis har de 70 planen som nu inte behövs kostat 20 miljarder kronor.
Det är plan för 20 miljarder som ska skrotas?
– Så kan man säga om man vill. Men vad vi har att göra är att på mest ekonomiskt sätt leva upp till de krav som är ställda på oss av riksdag och regering. De har en gång beslutat om 12 divisioner, nu ska vi ha fyra, säger Mats Nilsson.
ÖB anger också att Jasplanen kan bli en ”exportresurs”, det vill säga att de möjligen kan byggas om för utländska kunder.
– Detta är en idé och en handlingsplan som försvarsmakten tagit fram. Vi vill nu sätta oss i diskussioner med industrin för att få ett avtal. Vi har fortfarande C/D-plan under leverans och det här måste stämma med framtida exportkunder, säger Mats Nilsson.
http://www.svd.se/dynamiskt
Hiç yorum yok:
Yorum Gönder